Idag är det Internationella Kvinnodagen. Samtidigt filar nu Sveriges musikinstitutioner på sina kommande säsongsprogram. Under åren har en viss ökning av andelen tonsättare som är kvinnor kunnat noteras bland orkestrar, men man får konstatera att närvaron alltjämt är låg och fluktuerar betänkligt på flera håll. Allt sedan Orkesterutredningen (SOU 2006:34), för vilken jag var sekreterare, Blåsarsymfonikernas “Skippa Helskägg”-säsong (för vilken jag ansvarade) samt inte minst föreningen KVASTs arbete sedan 2009 har frågan om den jämställda repertoaren varit ett hett debattämne i det svenska musiklivet.
Och jag vill påstå att frågan (och utvecklandet av nya jämställda repertoarpraktiker) alltjämt är en del av lösningen av de stora utmaningar som orkestermiljön står inför. Och jämställdehetsdiskussionen (och -processen) har trots allt och trots ännu låga siffror nått längre än många andra (också de viktiga) processer i musikmiljön.
Jag tänker på den generella kopplingen mellan konserthusen och det samtida samhället. Miljöfrågan hamnade plötsligt i debattfokus när vi under min tid i HSO (2019) beslöt prioritera dirigenter och solister som valde andra färdmedel än flyg. Branschen var minst sagt underväldigad av greppet. Men nu, 2024, har ett helt gäng orkestrar slutit sig samman för att jobba målmedvetet mot en hållbar bransch!
Givetvis handlar det om att på ett intelligent sätt bibehålla (och i många fall skapa) en relevans. Och detta kan åstadkommas utan att för ett ögonblick släppa på de kvalitativt högt ställda kraven på det musikaliska innehållet. Berättelsen blir allt viktigare, och än starkare blir berättelsen om den är begriplig och omfamnas av organisationen.
En del av Kulturantenns arbete handlar om att stötta musik- och kulturorganisationer i arbetet med att kvalitetssäkra sitt innehåll och sina “berättelser”. Hur kan man beskriva ett programinnehåll så att det framstår som angeläget och relevant för andra än de som befinner sig inom det krympande fältet av redan frälsta?
Allt fler vänder sig till oss för råd och dåd i sammanhanget. Gör det du med.
Och ja – vi arbetar under full diskretion …